Tidigt tidigt hördes Isacs röst ”Pappa, Pappa hur länge skall vi sova?” och Bosses gensvar –”Länge det är mitt i natten”. Fick höra att klockan var innan 5 och jag blir inte förvånad för sedan höll det på med olika intervaller hela morgonen och vi var sedan alla upp innan kl 7. Isac fick gå upp lite tidigare då han inte kunde hålla tyst så han låg framför TVn. Hör att Hannes börjar beklaga sig för Bosse och får höra att det gäller att han tycker att det skall tittas på Bärgarns historier i stället för Bolibompa och larmet satte igång. Det vi inte visste att detta var bara början för denna dag.
När jag väl kom upp ur sängen så var det dags för feberkontroll för att se om det skulle bli dagis eller ej. Isac tyckte inte att vi skulle ta någon feber och har helt plötsligt jätteproblem med att ta detta. ”Gör det ont” och sedan spänner han rumpan så vem som helst skulle bli förvånad om något både kom in eller ut ur denna. Lite smått irriterad att då går vi på gårdagens temp vilken säger att det inte blir något dagis om ingen ny får tas. Väl där så ger han med sig och nu visar den på 39,2 så det blir till att ringa dagiset. Kan väl säga att man fick bekräftelse då Louise även nämnde att han under gårdagen inte riktigt varit sig själv så något var på G. Givetvis så blir Isac ledsen då han vill till dagis men med lite muta att vi fixar omelett till frukost så var det OK. Återigen så blir Hannes smågalen då man ska göra samma saker på honom som på Isac så det var bara att ta tempen på honom också men den var ju OK – tack o lov. Vi fixade frukost och grabbarna åt bra och sedan när vi väl skulle göra oss iordning var det dags för det första av Hannes riktigt stora bryt. Han tål inte att man säger NEJ till honom. Han blir totalt motsatsen skall testas igen och sedan drar han på tills han hostar och nästan spyr. Denna gång var det duschen som det handlades då han var på dörren och som skulle stängas o ha sig och denna hänger i överkant och om det vill sig illa kan den ju lossna. Vi fixade dock detta och vi hann fixa lite innan vi äntligen kunde bege oss ut på en liten promenad med vovvan. Vi bestämde att vi går allihop i lugnt tempo med tanke på Isac. Kan väl säga att första delen gick över förväntan men givetvis så håller Hannes inte ihop hela tiden utan ett jättebryt kommer kring hans vantar. Det som händer i samband med dessa så kallade bryt är att han är så upptagen av vad han anser skall ske eller göras så man har ingen kontakt med honom. Det bara gnälls och tjuts hela tiden och hur vi än försöker lugna honom eller tilltala honom för att kunna prata med honom så näääää funkar inte. Tills sist gick det i alla fall och vi kom vidare. Det jag upptäckt är att Hannes totalvägrar att få hjälp från Isac – det skall inte hållas i någon hand och han ska inte hjälpa honom på något sätt – tvärstopp.
Väl hemma så är det dags för lunch och Isac är så trött inte undrar på när man varit vaken så länge samt ej är bra. Isac får inte i sig många bitar men vi har lovat att försöka gå o lägga oss allihop efter vi ätit. Vi bäddar ner oss i våra sängar och man märker att Hannes är inte med på detta utan håller på för fullt så till slut blir han bortkörd och lika glad är han för det. Jag ligger kvar hos Isac och Hannes leker på bra själv men kommer efter en halvtimme och försöker få upp mig. Vi går upp men låter Isac ligga kvar och han svettas något så kopiöst. Väl uppe så börjar jag städa av lite på toaletterna men även gå igenom lite på Isacs rum bland alla leksaker mm. Klockan går och allt är faktiskt riktigt lugnt när det bara är jag och Hannes men det
är dags för lite fika så vi väcker Isac. Det var då dags för Isac att få premiär smaka våra bullar från gårdagen och hans kommentar var att de var mumsfilibaba = godkänt. Sedan börjar en radda med total bryt från Hannes och det blir så mycket så man undrar vem som egentligen är sjuk av de små killarna. Det ena efter det andra kommer och ingenting är bra och allting skall det kivas om. Vi måste lära Hannes att allt är inte hans utan vissa saker är faktiskt enbart Isacs och att han måste få göra en del saker själv. Detta har han enormt svårt för och när han väl börjar så lyssnar han ju inte – kontakten försvinner och han är så uppe i sig själv. Ibland så känns det som det är en Dr Jekyll och Mr Hyde man har att göra med för lika bubblande glad som han är lika frusterande är det när han sätter igång. Tack o lov så är det bara vissa dagar som blir som idag då de konstant kommer. Jag kan tänka mig att han nu börjar känna sig mer hemmastadd och tar mer plats och nu ska han bestämma vad som skall göras men riktigt allt handlar ju inte om honom. Men det testas för fullt och detta ihop med språkförbistringen gör att det när det kommer som en hop idag blir det bara jobbigt. När Bosse väl kom hem så blev han översköljd – jag var bara tvungen att lasta av mig allt som hänt under dagen. Vi kan väl dock säga att Bosse fick känna på dagens humör dock i kortare intervaller. Efter kvällsmaten så blev det dock lite tid för fredagsmys så barnen spelade lite Mario Kart och jag hann prata med min bror som lyckats få sin lägenhet såld under dagen. Klockan började närma sig nattning och jag tog hand om Isac och feberkollen visade att det fortfarande var hög feber 39,6 så i med lite medicin och simskolan är inställd imorgon = försök till att få sovmorgon. Hannes slocknade direkt men Isac höll sig vaken länge så vi får väl se om det gynnar oss imorgon men man vågar väl inte tro något för någon av dem lär väl vara klarvaken tidigt imorgon bitti ….