Jaha, så har det varit helg igen då och vi ska skriva ifatt oss lite 🙂 (bilder kommer i morgon förhoppningsvis 🙂
Lördag. Vi hade bestämt att den här helgen skulle vi försöka få lite gjort i trädgården, bl a att få upp en vedskjul bredvid hundgården och som vi även skulle kunna ha lite enklare redskap i. Men före detta arbete så tog jag Isac till simskolan. Han verkligen älskar att simma och nu hade han även med sig sina nya simglasögon. Några han direkt skulle testa när vi kom in till bassängen genom att lägga sig ner och doppa huvudet under vattnet 🙂 Men som sagt – den här helgen skulle vi få lite gjort. Så efter vi kommit hem så gick jag ut för att mäta upp måtten för att kunna åka och handla virket och övrigt som vi skulle behöva. Hade inte mer än börja mäta och lagt ner tumstocken förrän jag fick hjärtrusning…. Startade med att jag skulle böja mig ner för att läsa av måttet. Mer behövdes inte. Till saken hör även att jag under natten fick hjärtrusning men kunde häva det ganska snabbt, inom ett par minuter. Den här gången gick det inte så jag gick in för att ta medicin och lägga mig ner en stund. Det gav dock inte med sig och nu tänkte jag att nu åker jag in till akuten och får detta fixat. Ska inte vara så dumdristig som jag varit tidigare och väntat i flera timmar med följden att hjärtat fått onormalt hög belastning under en längre tid. Något som läkarna varnat mig för. Tänkte att de kanske även kan ta det där EKG:t som man önskar göra för att kunna få en så bra diagnos som möjligt inför eventuell kommande operation.
Så sagt och gjort – jag tog bilen och åkte in. Helena frågade om hon inte skulle köra men jag tyckte att det var bäst att hon var hemma med barnen. Så där i början så är jag heller inte så påverkad utan det blir efter ett tag som det kommer med trötthet och matthet. När jag kom in till aktuen så berättade jag att jag hade problem med hjärtat och att jag skulle behöva göra ett speciellt EKG (visade upp remiss och handlingar som jag fått). Som vanligt när jag kommer in med hjärtbesvär så går det väldigt fort att komma in. Så även nu. Han knappt sätta mig förrän det kom en sköterska och visade mig in till ett undersökningsrum. Där fick jag ta ett vanligt EKG, prover och blodtrycket (som numera är en maskin som tar det med jämna mellanrum… :-). Den här gången hade jag 165 slag/min i puls och där låg det ganska konstant under tiden jag var där. En läkare kom in efter ett tag och sa att man söker en kardiolog. Strax därefter kom hon tillbaka igen och sa att en kardilog kommer komma ner och att man kommer ta ett speciellt EKG (som jag även ville som sagt). Det jag inte var beredd på var att hon sedan sa att det kommer ske genom att man för ner en slang i strupen….. Jo, tjena.. Men ok, det är väl som det är. Inget jag såg fram emot direkt i alla fall.
Under tiden som jag låg där så blev jag mer och mer kissenödig. Så jag ringde på en sköterska och som kom in ganska snabbt.
– Jag behöver på toaletten. Kan du hjälpa mig av med detta (pekade på all sladdar)?
– Va?? Nej, är det nödvändigt. Du bör inte vara uppe (hon såg på EKG och min puls).
– Ja, det är högst nödvändigt…..
Hon gav motvilligt med sig och tog ut mig till toaletten som var strax utanför.
– Ok, men du får absolut inte låsa, lova mig det. Då blir jag orolig.
– Lovar sa jag och gick in.
Att gå på toaletten och kissa har ofta gjort att hjärtrusningen gått över. Har väl att göra att man slappnar av eller något. Så hände även nu. Så när jag kom ut så sa jag till en förvånad sköterska att nu har det slutat vilket hon konstaterade efter kopplat in EKG:t igen. Hon skulle kontakta läkaren sa hon och det dröjde inte länge förrän läkaren var där igen (dock inte kardiologen). Läkaren var lite villrådig om vad som nu skulle ske. Det var ju bokat att jag skulle upp på medicin och göra det speciella EKG:t. Så hon sa att hon var tvungen att höra med kardilogen och återkomma. Men det visade sig att jag skulle få åka hem igen efter varit kvar en stund till. EKG:t som ska göras måste göras när jag har rusningen. I annat fall så ger det inget resultat.
Så efter ca 2 ½ timme på akuten fick jag åka hem igen vilket var skönt. Hade dock önskat så här i efterhand att fått göra EKG:t och haft det överstökat. För om det går att ordna med en operation så är jag tacksam. Jag blir ju inte yngre direkt och det frestar på hjärtat varje gång som jag har det. Har tidigare inte heller känt någon direkt oro när jag fått dem. Men för någon månad sedan hade jag en riktig pärs och som ni kanske läste om här på bloggen då jag skrev om det. Om inte så är länken dit här: http://www.familjenjohansson.se/2012/02/hjartefragor/
"Märkning"
På vägen hem så åkte jag inom ICA Maxi på Flygstaden och handlade. Vi skulle få gäster på kvällen, Niklas, Emelie och Pontus, och det behövdes kompletteras med en del matvaror. Efter jag kom hem igen så gick jag och la mig för att sova en stund. Dels för att jag alltid blir trött och matt av att ha hjärtrusningen och för att kunna orka med att ha gästerna här utan att somna 🙂
Isac hade frågat ett antal ggr innan de kom om när de kommer. Han och Pontus är ju kompisar sedan tidigare. Men när de väl kom så var han blyg det första…. 🙂 Ja, han är rolig han. Hannes däremot var hur öppen som helst 🙂 Men Isac kom igång snabbt – det var bara de första minuterna som det höll i sig. Snart så var det stoj och stim och man märkte att vi har barn i huset 🙂
Monika kom också (hade med sig en ny kamera och som hon ville få lite tips om) och tillsammans åt vi potatisgratäng, grillad fläskfilé som blivit både rubbad och rökt i grillen och en sallad till det. Kvällen fortlöpte väldigt trevligt men jag gick och la mig redan vi 21.30. Då hade min kropp börjat lämna in efter dagens äventyr.
Söndag
Ja, i natt hade vi ställt om klockan så vi fick sova 1 timme mindre. Eller ja, fick vi det egentligen? Vi ställer ju inte klockor längre på helgerna normalt sett utan vaknar av att barnen vaknar. Så även i dag. Men nu var det bara Hannes som vaknade så jag gick upp med honom och började se på Toy Stories. Det är en film som han vill se hela tiden nu förtiden. Men jag lät honom sitta där själv efter ett tag och började med frukosten istället…..
Vi väckte de övriga vid 09.00 (dvs gamla tiden 10.00…). Under tiden som vi satt där och kom vi in på att Pontus nu också skulle bli storebror för Emelie har ju en bebis i magen. Isac frågade vidare om det och frågorna gjorde att vi kom in på hans ursprung, att han bott på barnhem och att vi adopterade honom och att mamma inte haft honom i sin mage utan en annan mamma har haft det. Ja, det är inte lätt för honom att ta in allt detta och frågan är hur mycket. Men vi måste ju vara ärliga från början och försöka svara så korrekt som möjligt. Det finns inget annat sätt. Frågorna är där och han måste ju få rätt information utan att vi försöker hitta på andra svar. För förr eller senare så förstår han ju allt och då vill vi inte sitta där med lögner. Svårt – men nödvändigt och något som biologiska föräldrar slipper hantera.
I dag hade jag i all fall bestämt att nu skulle bygget börjas med skjulet, hjärtrusning eller ej…. Så jag gick ut efter frukosten och tog alla mått. Det var en helt underbar dag. Man kände verkligen att nu, nu är våren på väg. Märkligt så påverkad man blir av det. Spritter i kroppen på de mest konstiga sätt och man kan inte vara annat än glad.
Efter ordna med alla måttagningar så hyrde jag ett släp på Tempo och åkte till K-Rauta. Ja, det är stort ställe men jag vet inte vad jag ska säga om det direkt. Ute på brädgården så lyser personalen med sin frånvaro och det är väldigt utplockat. Var likadant förra året så det verkar som om det är ett konstant tillstånd. Kanske ska åka till Beijer nästa gång…
Jag fick i alla fall inköpt mitt material och medan jag höll på att göra klart allt för att betala så ringde Helena och sa att Isac skulle åka ner till Elliot, förskole kompisen i Vilshärad. Hon ville att jag skulle köra ner honom här jag kom tillbaka.
Isac hade svarat i telefonen när Elliot ringde. Han hade blivit väldigt uppspelt sa Helena J ”Det är Elliot, min kompis från dagis – vi ska leka” sa han upphetsat. Ja, det är roligt när han blir så här glad. Han vill verkligen leka och ha kompisar. Inte konstigt.
Jag körde ner honom efter jag kommit hem och lämnat av allt material. Vi bestämde med Elliots mamma Jenny att jag skulle hämta honom igen mellan 15.00-16.00. Så när jag kom hem så började jag direkt med arbetet att ordna med vedskjulet. 3 plintar skulle sättas och sedan skulle jag skruva upp några brädor och för att avsluta med ett plasttak. Ja, det trodde jag skulle bli klart tills kvällen men tji fick jag…… Vad hände? Ja, det undrar jag med….. 1 plint, 1 förbenad plint fick jag bara ner under 5 timmars arbete. Fy f-n vad grova rötter och stenf-nskap det var där…. Min kära granne Stefan bara skrattade. Ja, det skulle jag nog också gjort om det inte var jag som var där…..
Men vi tog i alla fall paus under eftermiddagen och grillade korv och bröd tillsammans med Stefan och Louise , våra grannar 🙂 Blev t o m en söndagsöl, jag bara en 🙂 Det är något visst med att grilla korv ute på grillen. Går inte att få samma smak, i alla fal inbillar jag mig det, genom att steka korv i en stekpanna. Vi lät oss väl smaka och barnen åt med god aptit.
På tal om barnen så var de ju ute och stojade hela eftermiddagen. Jag hämtade hem Isac vid 15-tiden efter det så lekte han och Hannes ute i trädgården tillsammans. De försökte även hjälpa mig så gott de kunde med att gräva upp stenar och rötter. Fast de rök nog ihop – ja, jag vet inte hur många gånger egentligen. Det kunde vara om spade, cykel, trehjulig och gud vet vad……
Helena ordnade under tiden med våra bilar. Hon städade dem invändigt med både dammsugning och torkade av ytorna med en trasa. Blev riktigt fint.
Kvällen kom fort och vi var alla trötta efter en härlig dag ute i trädgården. Även om jag hade önskat att resultatet varit annorlunda med vedskjulet så somnade vi alla gott när vi gick och la oss. Även om det var 1 timme tidigare än normalt..
Måndag
Ja, i dag var det min föräldraledighetsdag igen. Har verkligen börjat se fram emot dem. Den här och nästkommande vecka ska Isac börja lite senare på förskolan. Så jag lät honom få sova ut ordentligt. Var inte förrän vid 09.00 som han vaknade upp själv. Då hade jag och Hannes redan varit uppe i nästan 1 timme.
Fixade till frukost till dem och under tiden ringde Isac till Helena. För han vill ju gärna prata med henne när hon är borta. Då utspelade sig följande samtal:
Helena: Jag måste sluta nu för jag måste jobba.
Isac: Men jag ska berätta något roligt för dig.
Helena: OK då men det får gå snabbt.
Isac: Hmmm När jag blir vuxen så ska jag gifta mig hmmm med en tjej.
Helena: Ja det hoppas jag
Isacr: Ja och vi ska få barn eller så hämtar vi ett barn från Kina eller något av de andra länderna. Eller så blir det en bebis i min mage… Vem vet!!!!
Vad säger man… 🙂
Vi tog det lugnt med frukosten. Båda barnen åt ordenligt men det tar lite tid. Ska ju pratas och diskuteras samt funderas en del…. Men jag hade ju ingen brådska så jag lät dem hållas.
Vi blev i alla fall färdiga så att vi kunde åka ner till förskolan vid 11-tiden. I Vilshärad som förskolan ligger så var det helt annat väder än i Gullbrandstorp. När vi åkte så var det klart men när vi kom till Vilshärad så låg dimman tät. Märkligt, men det är ju för att havet ligger så nära där. När vi kom ner så var alla barnen ute och lekte. Jag hade med mig min kamera så jag och Hannes stannade kvar en stund. Han för att han skulle få leka och jag för att jag tänkte jag skulle få lite bilder på barnen där.
När det blev lunch så åkte jag och Hannes vidare till farmor och farfar. För att även vi skulle äta lunch. Vovvan var ju även med. Tyvärr höll jag på att skriva. För hon flög på en annan hund som gick utanför mina föräldrars hus. Jag var ute och pratade med granne vilket Giza satt och såg i ett fönster. När den andra hunden med föraren kom så såg hon ju även det och öppnade själv ytterdörren och flög ut. Jag hann nästan fånga henne men lyckades inte utan hon rundade mig och for på den andra hunden. Men som tur var är så är det mer väsen och oljud så det hände inget. Men f-n vad arg jag blir när sådant här händer. Hon fick verkligen veta att jag var riktigt missnöjd med henne. Men det är väl som vanligt att hälla vatten över en gås… Jag kontrollerade i alla fall med ägaren att de inte hänt något för säkerhetsskull. Tur i oturen så känner vi henne och hon mina föräldrar väl. Men oavsett är det otrevligt när det händer. Vet inte vad det är med Giza nu. Hon gillar inte alls några andra hundar direkt längre. Inte för att det varit toppen tidigare men inte så här på långa vägar. Ja, ja, hon är underbar med barnen och här hemma fungerar det bra. Så hon får väl hänga med ett tag till även om vi tycker det är jobbigt att gå ut med henne tillsammans med barnen.
Vi stannade kvar som sagt och åt hos mina föräldrar. I dag var det även fisk som förra gången. Torsk. Jag tyckte det var jättegott men Hannes var mindre imponerad. Han åt inte så mycket utan det var mest grönsakerna och knäckebrödet som han var intresserad av. Jag propsade inte på att han skulle äta upp heller då vi ätit frukost så sent och han åt bra då.
När vi var klara så åkte vi ner till Måsen igen. För att ta lite mer bilder när de var ute. Men när vi kom ner så fick jag besked om att alla var så trötta så de hade inte orkat ut ännu. Det skulle bli lite senare. Isac frågade mig lite irriterat varför jag var där igen så tidigt. Han trodde väl att jag skulle hämta honom… J Men jag förklarade att det skulle jag inte utan jag kommer igen lite senare. Så vi åkte hem till Svensson istället jag och Hannes och var där en stund. När klockan var 14.30 så åkte vi återigen ner till Måsen och då var alla ute igen. Så det blev lite fler bilder där innan vi åkte vidare hem till farmor och farfar för att fika. Blev kaffe för oss vuxna och glasstrut till barnen (fast även vi tog varsin…:-)
Sedan var det dags att åka hem för att börja med middagen. Gjorde en köttfärssås och som jag serverade med vanlig spagetti. Blev riktigt gott och båda barnen åt med riktigt stor aptit. Sedan kom Helena hem och vi gjorde dem klara för natten.
Det som är riktigt frustrerande är att Isac håller på att klia sig och river upp alla skorpor han lyckas få. Både jag och Helena är helt villrådig om vad vi ska kunna göra för att få stopp på det. Vi ger honom nu Tavegyl på kvällen för att det inte ska klia på natten. Dessutom smörjer vi allt som han har kliat sig med Hydrocortisonsalva. Allt för att försöka få honom att sluta upp. Men troligtvis kan det även blivit en grej och som han gör medvetet eller omedvetet utan att det egentligen kliar. Vi får väl se hur det utvecklar sig. En läkare och BVC har sett på det men blir det inte bättre så får vi ta honom till en hudläkare för utredning. Vi vill ju verkligen inte att han ska få en massa fula ärr för framtiden. Vår älskade son.