Familjen Johansson

Idag så när vi vaknade så tror man ju inte sina ögon – det har kommit snö igen nu när det kändes som om våren var på väg. Bosses bil är ju fortfarande på verkstaden så han fick lift med en jobbarkompis medan en annan fick dra upp båda barnen och åka ner med Isac till dagis.  Vi kände lite på snön innan vi kom in i bilen och det var riktigt kramsnö. Isac tyckte dock att vi nog kunde åka snowracer senare i dag men jag trodde nog att det skulle töa bort. På väg ner till dagis så nämnde jag för Isac att det är öppet hus så alla föräldrar och syskon är välkomna till Måsen. Han blev uppspelt och började rabbla något som jag inte riktigt förstod vad han menade och frågade om igen. Tyvärr så även efter en upprepning så hade jag inte fattat sammanhanget och då kläckte han ur sig ”Nu orkar jag inte förklara för dig mer”. Jag skrattade gott och han undrar givetvis varför och fick en kort förklaring. Då kommer frågan i retur  ”varför säger du så ibland?”. Ja varför säger man så ibland mitt skäl har ofta varit när man sitter och förklara något och Isacs enda motkommentar är varför?. Efter 15 varför så har jag väl tyckt att det räcker.

Väl hemma med Hannes igen så blev det frukost och lite småstädning innan det var dags att ta tag i att gå ut med vovvan. Kan väl säga att jag var inte direkt exalterad pga snön och att jag har ett knä som krånglar. Vi gick i alla fall ut och började skotta lite innan vi begav oss. Det töade ju rejält så jag ville få bort så mycket snö som möjligt. Dags för promenaden och det blev lite jobbigt som jag förmodade. Det var ju inte skottat överallt och det var moddigt samt att jag ibland hade en vovva på släp som skulle ner och gnugga mulen i snön. Väl hemma igen så fortsatte vi snöskottningen innan det var dags och gå in äta lunch. På väg in så hände en olycka då Hannes halkade i trappan och slog i hakan rejält så det blev ett jack. Det kom inte så mycket blod utan det stagnerade rätt snabbt. Man förbannar sig att man för att jag inte höll i honom – trappan är ju halkig. Det jag vet är dock att om jag gått bakom så hade det ändå inte hjälpt då han föll framåt – ja gjort är gjort. Väl inne så kunde jag undersöka lite och han verkade inte ha slått tänderna något eller bitit sig. Vi satte oss och åt då jag tänkte att vi får en liten test då om det ömmar eller ej men nä inget ljud från honom och han åt och tuggade för fullt. Såret så dock fult ut så jag tog och ringde till sjukvårdsupplysningen om man skall åka in och tejpa eller kan man göra det själv. Hon sa att om man rengör rejält först och sedan har kirurgisk tejp och sätter ihop kanterna fint mot varandra så kan man klara det själv och det skall sitta kvar i minst 2 dagar och gärna ramla bort självmant. Vi fixade till det och hoppas att det blir OK och därefter åkte vi ner på öppet hus till Måsen. Isac var riktigt uppspelt bl a för att man fick fika först när föräldrarna kom så han satt till bords innan vi fått av oss kläderna. Det var riktigt trevligt och Hannes vill leka runt och vi fick även lite dans och sång uppvisning av barnen. Sedan var det att bege sig hemåt och försöka få lite städning och mat gjord. Vi hann både äta och få på pyjamas innan Bosse kom hem och jag hade lovat att vi skulle spela en omgång på Wii Fit innan det var dags att gå till sängs.  Kvällen avslutas med att få färdigt städningen innan det är dags för Biggest looser.

Åh, premiär för min, Bosses, första riktiga planerade föräldradag. Ja, jag har naturligtvis varit föräldra- och pappaledig tidigare för både Isac och Hannes. Men då har det varit i andra sammanhang och i anknytning till ledighet och semesterar. För att få lite mer tid tillsammans vid de tillfällena. Nu kommer jag ta en, minst, dag i veckan fram till Hannes ska börja förskolan. Vilket är planerat till höstterminen. Helena kommer dessa dagar jobba.

Men att säga att man är ledig är väl en direkt underdrift….. I sanningens namn är det nästan lugnare på jobbet….. Fast att vara med sin son/söner ger mycket mer naturligtvis och jag är verkligen tacksam för att vi har de här möjligheterna i Sverige. Det ska vi vara rädda om. För tiden flyger iväg. Redan nu undrar man var tiden har tagit vägen när man ser på Isac. Framförallt när man se på tidigare bilder på honom och när vi kom från Kina.

I dag var det som sagt Helenas tur att försöka smyga upp och göra sig i ordning istället för mig. Hon lyckades väl så där kan jag säga. Fast Isac skulle ju även iväg till dagis och vi hade ju i dag ett logistiskt problem i form av att min bil är på verkstaden. Märkligt att man kan sakna en bil som man gör. Fast det är ju i sanningens namn av mer praktiska skäl än känslomässiga på något sätt… 🙂 Jag fick i alla fall fara i väg med Isac i Helenas bil. Väl tillbaka så äter vi frukost tillsammans innan Helena åker till sitt möte med sina kollegor på Eurostop.

Ensam med Hannes fixar jag klart i köket för att sedan hjälpa Hannes igång med en film. Han har tidigare inte alls varit intresserad av film men nu gäller Chuggington och Rori Racerbil starkt. Jag bäddade ner honom på Isacs kudde med extra huvudkuddar och filt. Precis som storebrorsan gillar att ligga…. 🙂 Där låg han och var nöjd ett tag tills intresset för en ryggsäck tog över och som han började leka med istället. Ja, filmintresset är väl inte så starkt ännu men det lär nog inte dröja länge förrän båda han och Isac kommer börja slåss om vilken film de ska se…. Nu är det Isacs domän 🙂

Efter vi gjort i ordning oss med tvätt och tandborstning så ville Hannes göra något annat som Isac också gärna gör – spela Wii och spelet Mario Kart. Och vem är jag som inte tar en sådan utmaning på allvar…. 🙂 Här ska spelas skjortan av 2 ½ åringen! Så vi kämpade en stund och pappa fick gå segrande ur striden med en lite slokörad son som förlorare… 🙂  Ja, det måste ju lära sig i tid att man inte får något gratis här i världen :-))))))

Efter utskåpningen så ville inte Hannes spela längre utan ville istället lägga pussel. Så det satt vi med en god stund ute i köket innan det var dags att börja laga lite mat. Blev Lasagne med en sallad. Bjöd även upp Svensson till denna kulinariska rätt.

Efter lunchen så hade klockan blivit 13.30 så det var dags att hämta Isac från förskolan. Så vi tog på oss och gick ner med vovvan. Tog ca 35 minuter. När jag lämnade Isac på morgonen hade jag med mig hans cykel och som vi lämnade där så han kunde cykla hem. Men innan vi gick hem gick vi inom Svensson för att bl a pumpa Isacs cykeldäck. Men vi var där även en stund och både Isac och Hannes passade då på att leka med Svensson leksaksbilar som han har i vardagsrummet. De körde bilarna rätt våldsamt och ville visa hur de kunde sladda…. 🙂

Dagens väder bjöd på lite gråmulet och rätt blåsigt. Blåsten hade naturligtvis vänt så vi hade riktig motvind hem. Men vi kom hem till slut och det utan några protester från Isac. Han knatade på ordentligt medan Hannes låg och gottade sig i vagnen… På väg hem upptäckte vi även att bensinpriset även i Gullbrandstorp nu har nått över 15 SEK litern, 15.03. Hemskt. Undra var det kommer sluta. Men frågan är om vi kommer köra mindre för det. Vissa transporter är ju nödvändiga i alla fall.

Väl hemma igen väntade vi in Helena. Isac ville spela lite på Ipaden då han sa att han varit duktig och skött sig bra i dag. Det är ju ett av de kriterier som vi har när det gäller spelandet – att de ska sköta sig. Vilket fungerar rätt bra för spelandet är framförallt något för Isac som betyder mycket.

Såg att jag även hade ett missat samtal och att det var ett meddelande i röstbrevlådan. Det var Markus på Kjell-Arnes, bilreparatören, som ringt och meddelat att bilen var klar och att jag kunde hämta den för 17.00. Jag ringde direkt upp och sa att jag tyvärr inte hinner i dag men att det blir direkt under morgonen. Jag frågade även vad det var som var fel och vad det kommer att kosta mig den här gången…. Det var drivknutarna som de hade bytt. Den ena var fullständigt sönderslagen medan den andra hade varit på väg att gå sönder även den. Så de hade bytt båda. Som tur var så hade de fått tag på 2 st bättre begagnade för ca 1800 sek /st mot 3500 för nya. Med arbetet skulle det bli ca 5500 sa han. Jag sa att det är ju tråkiga pengar för man får ju inget för dem… I alla fall inte något som syns. Är ju som att köpa nya däck….. Inget roligt alls. Tänk om jag åtminstone kunde  få en vinge eller eldsflammor i lacken istället… Då snackar vi… Men drivknutar för 5500 sek, hur roligt är det på en skala….. ?????

Till kvällsmat hade vi bara The och smörgås. Men som Isac åt… Han åt 2 ½ smörgås vilket för honom är väldigt mycket. Men som han sa – han är en stor och hungrig kille nu 🙂 Får se hur länge det vara. Men som det är nu så äter de båda väldigt bra.

Nattingen i kväll blev lite annorlunda och gjorde mig lite fundersam. Helena la Hannes och tog hand om hans nattning. Jag läste saga för Isac och la honom. Som vanligt vill Isac veta var vi skulle vara och det brukar räcka med att säga i vardagsrummet och se på TV. I kväll frågade han det flera gånger och ville verkligen får det bekräftat. Ja, sa god natt till honom och gick in i vardagsrummet och satte mig vid datorn. Det dröjde inte mer än ca 10 minuter förrän jag hörde bara fötter tassa upp. Isac var uppe och frågade när vi skulle gå och lägga oss samt att han inte kunde sova om vi hade ljud på…. Märkligt för det brukar aldrig vara något problem. Jag gick in med honom igen och sa god natt. Dröjde inte länge igen förrän han var uppe igen. Så det blev repetition. I säng igen och god natt kram. Men jag såg att han inte var lika avslappnad som han brukar.

Efter en stund kom han upp igen. Helena låg fortfarande inne och försökte få Hannes att somna (han hade sovit en stund under eftermiddagen i vagnen). Jag tog in honom igen till han säng men nu stannade jag kvar och började prata lite med honom. Satt där på knä bredvid sängen och strök honom över håret och kinderna.

– Isac, vad är det? Funderar du på något speciellt.
Han sa först inget utan låg bara och såg på mig med ledsna ögon. Tog sig lite på läppen och så nickade han sakta.
– Ok, vad funderar du på då? Är du rädd för något?
– Ja, sa han och fortsatte att ta sig på läppen och ansiktet.
– Men vad är det då?
– Jag är rädd att det ska hända er något.
Jag blev helt ställd. Det är något som aldrig han sagt förrut.
– Men vad tror du ska hända oss?
– Något hemskt.
– Hur menar du då?
– Ja, något hemskt.
– Men vad menar du med hemskt?
– Pappa….
– Ja, jag älskar er.
– Vi älskar dig och Hannes också väldigt mycket och inget ska hända oss.
– Jag kan inte sova – jag funderar bara.
– Ok, vi gör så här att du får komma upp med mig för den här gången så kan vi sitta tillsammans och prata lite. Men du får gå och lägga dig sen igen i din säng för du ska upp i morgon tidigt. Vill du det?

Ja, det ville han. Han slog armarna om min hals och jag lyfte upp honom och bar honom till soffan. Där satt han i min famn och höll om mig hårt. Jag frågade inte så mycket mer om var det var som han trodde skulle hända oss. Han svarade inte på det men han var ängslig, det såg jag. Inte alls på samma sätt som han varit tidigare då det handlat om monster som ev. skulle finnas i rummet….

Man kan ju inte låta bli att undra hur det kommer sig att en 5-åring börja fundera som Isac gjort i kväll. Men jag har läst någonstans att det är i den här åldern som det börjar komma tankar om livet och döden. Så det kanske är en nödvändig process. Eller så ligger annat bakom. Det som onekligen slår en är händelserna från Kina eller att man kanske har sagt något på förskolan som gjort att han reagerat. Vi får väl se hur det utvecklar sig. Han kom i alla fall till ro efter fått vara uppe. Jag hade sagt att han fick sitt med till ett program var slut – sedan skulle han få lägga sig igen. Vilket var helt ok sa han.

Under kvällen tittade även vår granne Stefan in. Vi delade en varsin öl och såg på Kjells Matprogram som började tillsammans. Är Kjell Bergqvist som åker runt i Asien och smakar lite olika märkliga maträtter. Var bra och kan bli en trevlig programserie.

I morgon är det back to basic igen – dvs jag åker till jobbet och Helena är föräldraledig igen. Nästa gång jag är det blir på måndag. Ser fram emot det 🙂

Idag så hade vi vår goe dag dock som vanligt så vaknar Isac tidigt även om han har möjlighet att sova ut. Funderar starkt på att lura honom nästa vecka och säga att vi måste upp tidigt och se om han sover som en stock i stället. Vi fick dock ta det lugnt då Isac placerade sig framför TVn medans jag och Hannes kunde mysa lite innan det var dags för frukost. Det är en lyx att vara föräldraledig och ha möjlighet att fixa lite extra till frukost och äta i lugn o ro. Jag kan väl säga att barnen äter med stor aptit för tillfället så nu får man sätta stopp i stället.  I samband med att göra oss iordning så var det dags för lite träning att hitta uttalet till RRRRR där vi fick lite tips från logopeden. Så vi körde lite gurgling i samband med tandborstningen för att hitta detta RRR. Så förvånad man kan bli att med rätt hjälpmedel så kom det fram riktigt bra och till råga på allt så tyckte Isac det var jätteskoj. Så numera huserar en bild på ett lejon på vår badrums spegel som skall påminna oss om detta RRR varje morgon och kväll.

Förmiddagen försvinner i ett svep och inte har vi gjort något men det blir i alla fall dags för vovvans promenad. Idag så var hon lite mer hispig än lovligt så humöret var inte på topp innan vi kom iväg. Isac tjatade på att han skulle få ta kick boarden i stället för cykeln vilket jag fick gå med på även om jag visste att promenaden inte skulle bli så lång som jag önskade. Vovvan tyckte däremot inte om denna kick board utan skäller och ha sig mer än normalt när Isac glider iväg.

Efter maten så ringde jag ner till Kjell-Arnes för att se om de kunde fixa till mitt problem med startmotorn vilket de gjort tidigare. De är som vanligt enormt service minded och visst bara att komma ner under eftermiddagen så hjälper de mig. Vi hade igår lovat att åka ner till farmor och farfar och fika och äta våfflor under eftermiddagen men bilen fick högsta prio då Bosse skall lämna in sin bil under morgondagen. Vi åkte iväg och fixade detta och hämtade även ett paket med kläder som jag beställt på Ellos. Väl hemma på farstutrappen så ringde farfar och undrade var vi tagit vägen så han hann ringa mig precis innan vi skulle meddela dem vad som hänt. Vi fick skjuta på våffelätandet till efter Isacs fotbollsträning så farmor skulle fixa iordning lite special våffelsmet åt Bosse.

Jag kunde inte riktigt hi mig utan var tvungen att öppna paketet med mina reafynd. Man står där och provar och känner väl sig inte så där superfin då kommer Isac med sina kommentarer kring ett av mina inköp ”Mamma det var det finaste jag någonsin sett” – han kan få en att må väldigt bra många gånger denna lilla prins.Vi åt lite mellanmål innan det var dags att åka ner till Isacs fotbollsträning som han numera tycker är riktigt skoj – givetvis lite extra när även Hannes hänger med och tittar på. Det var dock nära att vi fick ta en runda till Falkenberg för nu satt Bosse strandad där på jobbet då hans bil rasat ihop. Efter samtal med Kjell-Arnes så är det troligen drivknut som gått sönder. Vad är det med våra bilar kunde den inte klarat en dag till den skulle ju ändå in på service under morgondagen. Bosse fick i alla fall tag i vår nya superhjälte Mangan då det andra dagen i rad som han hjälper oss med våra bilar.

Vi åker i alla fall ner till träningen och då tränarna ställer iordning allt så kan vi passa på att passa lite till varandra. Hannes tycker det är enormt roligt och vill inget hellre än vara med Isac och träna. Träning avklarad och vi kollar läget med Bosse innan vi åker ner till Vilshärad för kvällsmat. Bosse berättar då att han hållit på och ringt försäkringsbolag, motormännen mm och allt verkar vara osäkert vad som ingår i våran försäkring när det gäller bl a bärgning och att bilen skall ner till Halmstad. Bärgningsbilen skulle ha 2500 kronor om de skulle köra den till Halmstad och det är osäkert på om vi skulle få igen dessa pengar.  Problemet löstes med att Mangan åker och hyr ett bilsläp för 300 kronor och kör upp och hämtar Bosse och bil som kan lämnas på verkstan. Vi åkte ner och blev serverade kaffe och våfflor och vi åt all med god aptit och tror vi smäckte i oss Bosses våfflor också. Vi åkte hemåt och fixade nattning med en gång och Bosse kom hem precis när vi var klara. Hannes springer med sådan glädje när han hör att pappa kommer och vem blir inte varm i kroppen av ett sådant välkomnande.  Ja kvällen lider mot sitt slut och det dags att försöka dra ihop mina jobbsaker då det är jobb på gång imorgon.  Så imorgon ska Bosse vara hemma och vara föräldraledig.

Idag så var det dags att åka till sjukhuset där Isac skulle träffa en logoped. Allt löpte på väldigt bra och vi trodde att vi hade gått om tid fram tills vi skulle parkera bilen – bilar överallt och vi får backa ut från översta planet i P-huset. Isac kommer då med sina försiktiga kommentarer om att jag får vara försiktig så jag inte krockar några andra bilar hmmmmm – tidspress och goa kommentarer ger en inte det bästa humöret. Isac fortsätter dock sitt påhejande alltid lika munter och jag kör runt och hittar till slut ett hål så ut med barnen och iväg. Väl inne hos logopeden så fick Isac prova på 3 olika moment för att kolla av vad han ev kan behöva hjälp med.

Test kring uttal av ord gjordes genom att kolla på kort och han fick säga vad det var – så här skulle Isac prata på och logopeden lyssna.

Test kring ord förståelse i olika sammanhang där logopeden berättade en historia där Isac skulle lyssna och peka på 1 av de 3 likvärdiga bilderna som överensstämde med hennes påstående.

Test kring vad som ej verkar stämma dvs onormalt ex.vis bada med kläderna på, hänger en tavla upp och ner etc.

Isac lyckades hålla ihop men som vanligt så är han väldigt ivrig och vill bara framåt hela tiden men det gick riktigt bra. Det enda som hon gav oss som lite hemläxa var att jobba med vissa ljud som han ännu inte hittar rätt med. Vi fick då med oss lite kort som kan använda som memorykort och även några ”ljudkort” och sedan ska vi ha en återträff i höst för att kolla läget då.

När detta var avslutat så var det dags att åka till dagis och vi kom precis när alla barnen var på väg ut. Isac möttes av glada tillrop och det frågades om de skulle lekas och man märkte att han riktigt skiner upp.  Vi var kvar en liten stund ute på gården och Isac sprang om kring och lekte för fullt. Jag stod och pratade med en av fröknarna och man såg på Hannes att han ville också vara med och leka men vi skulle iväg och handla. Vi satte oss i bilen och skulle iväg men ville bilen starta  –  ICKE   – inte ett ljud. Försökte gång på gång men inget hände. Kom då på att vi för ca 1,5 – 2 år sedan hade något liknande och då var det startmotorn och vi fixade det tillfälligt med att ”bonka” på ett visst ställe. Öppnar motorhuven och försöker klura ut var det skulle kunna vara men få ge upp. Ringer Bosse  och han kan inte komma ifrån då han har möten inbokade. Jag vet väl dock att han inte brukar komma ihåg men vi måste ju lösa det på något sätt. Jag får numret till Mangan som hjälpte oss förra gången det här hände men som vanligt så svarar ingen när man väl behöver dem. Ringer Bosse igen och får numret till Kjell-Arnes för att se om de kan guida mig vilka kablar som jag skall rycka i men inget hjälper.

Vi blir inbjudna till Måsen för lite lunch så får vi försöka fixa bilen senare. Hannes hänger glatt med in när vi börjar tala om mat. Hannes verkar tycka att det är jätte intressant med alla barnen och givetvis alla leksakerna. De sjunger lite sånger före maten och sedan blir vi bjudna till bords av dagens fröken Julia. Under lunchen blir jag bombaderad om det är OK att följa med hem idag och jag meddelar att vi får se hur det går med min bil innan jag beslutar något.  Mangan ringer och han kommer ner och hjälper oss.  Han fixar igång bilen och ger instruktioner hur jag kan göra. Han blir dagens hjälte och vi kan mätta och belåtna åka hemåt till vovvan som undrar var vi blivit av.

Vi går ut en snabbrunda med vovvan och fixar lite smått och gott här hemma innan det är dags att åka ner och hämta Isac igen.  Väl nere på Måsen så kommer Isac ut springades i bara sockorna och undra om det är OK att 2 kompisar åker med hem idag. Jag talar lite med honom då det nu är liten ändring på vilka personer som ev lovades tidigare under dagen dvs har man lovat något så kan vi inte ändra helt plötsligt så att den blir ledsen. Det visades sig sedan att 1 av dem som tänkt hänga med hem redan hade blivit hämtad så efter lite koll med föräldrarna så fick jag med 2 kompisar denna eftermiddag.  Det är rätt roligt att höra för till viss del så har de klart för sig vad de vill göra men man får ju styra upp lite så det inte bara blir att spela Wii. Eftermiddagen gick ändå i spelets tecken dock lite olika typer av spel såsom ”Mad Mouse”, Monopolstaden och givetvis även lite Mario Kart. Bosse kom hem och idag hade han fått sina nya glasögon som han kände sig riktigt nöjd med.

Efter kvällsmaten så var det dags att ta tag i handlingen som ej kunde göras tidigare idag. Färdighandlad och klar givetvis så startar inte bilskrället igen. Man är inte så kaxig där man står mitt på Maxis parkering.  Kliver ut och tänker att det är bara att försöka enligt Mangans instruktioner så jag öppnar motorhuven – tror ni jag ser något NÄÄÄ. Blåser kallt, ser inget, har inget bra att ”bonka” startmotorn med. Försöker några gånger innan jag ringer Bosse igen rejält förbenad – det är ju så typiskt. Han kommer inte ifrån då alla bilbarnstolarna finns i min bil så han gör ett nytt försök med Mangan. Jag tjurig som vanligt tänker att jag får väl inte bara ge upp så jag håller på även om händerna skakar och provar till sist att rucka lite på kabeln då jag inte har något bra att bonka med och VOILA bilen startar. Ringer snabbt till Bosse och förklarar att jag fixat det. Väl hemma så är barnen nästan klara för sängen så de blir bara puss och god natt för min del. Imorgon har vi vår ”goedag” här hemma då vi inte har några måsten inplanerade – tanken är att farmor och farfar ska få besök till eftermiddagskaffet.

Ja sent om sider så blev det nu min sovmorgon – ÄNTLIGEN. Givetvis vaknade barnen tidigt och vi försökte få dem att somna om men icke så Bosse fick trava upp med dem och fixa frukost.
Förmiddagen flöt på i lugnt tempo och jag fick iväg ett mail till Hannes barnhem med lite nya bilder som vi tagit under månaden. Det är roligt för vi har fått en bra kontakt med översättaren och de uppskattar att vi håller kontakten och skickar bilder som de sedan i sin tur bl a vidarebefordrar till Hannes fosterfamilj.  Skickar även med uppgifter kring vår blogg för även om de inte kan läsa den så kan de se bilderna på våra dagliga aktiviteter.
Först vid ett tiden gick vi ut på upptäcksfärd i Lyngaskogen. Vi gjorde lite hinderbanor så det krälades och hoppades en del så folk som såg undrade nog vad vi höll på med. Det är rätt roligt att se och försöka få barnen att upptäcka skogen och hitta på lite kreativa lekar med allt man kan hitta där.  Givetvis fanns det många möjligheter för Bosse att foto också där jag fick hoppa runt som en galen en för att få lite leenden.  Det blev en relativt lång runda och barnen lunkade på riktigt bra. Väl hemma vid 3 tiden så blev det sen lunch/middag som åts med god aptit efter all den friska luften. Vi kan väl säga att det tog musten ur Bosse som gick o la sig medan jag och barnen passade på att ha lite disco till Sean Banan och Youngblood samt även lite filmtajm i form av Madicken.  Upptäcker då att vi redan fått svar ifrån Kina måste vara miss i nassen hos dem vilken snabb respons…
Det märks att båda barnen är trötta fram för allt Hannes och det blir lite extra gnälligt då han har mycket bestämda åsikter om vad han ska göra vilket mamma och pappa inte alltid anser är bra. Vi har med tiden märkt att det är en bestämd liten man vi har att göra med. Kvällen avslutas att titta på romantisk komedi ”The proposal” och där sitter man med det största barnet av dem alla och tjatar om att INTE klia på kopporna. VAD GÖR MAN??????!!!!